.

På vägen hem känner jag hur det vibrerar i min ficka. Jag tar upp min svarta, splitternya sony ericsson mobil.

- Hej, det är Connie!

- Hejsan, Connie, det är Karin, säger en pipig röst.

- Och du är?

- Din psykolog, du är ju dum i huvudet. Det minns du väl?

Jag hör Tessys fula tantskratt och sedan ett pip.

De hade lagt på.

Det börjar bli mörkt och jag går ensam.

Hela kvarteret är tyst, inte en enda människa.

Plötsligt kommer det en svartklädd man, ungefär sjuttio meter bort.

Han kommer fram till mig, puttar in mig i skogen och kastar ner mig på marken.

Jag ser en svart mössa, glasögon och skägg.

Det är Bengt, matteläraren.

Jag försöker ropa på hjälp, men ingen är där.

Bengt våldtar mig i en kvart och springer sedan iväg.

Jag kommer hem och hör mamma och pappa prata.

Jag stänger igen ytterdörren.

- Var har du varit, frågar mamma oroligt.

- I skolan, svarar jag och stänger igen dörren till mitt rum hårt.

- Connie, mamma och jag åker iväg nu, säger pappa lugnt. Säker att du inte vill följa med?

- Helt säker, mumlar jag.

Jag hör bildörren stängas igen med en duns och ser bilen åka iväg.

Jag öppnar fönstret och ställer mig i det.

Jag ser hela stadens ljus.

Jag får en stor klump i halsen och tänker "Ska jag hoppa?", jag går ut fönstret och stänger det.

Jag går in till badrummet och fyller badkaret med vatten.

Jag sätter mig i badkaret och doppar ner hela kroppen under vattnet, jag håller andan.